Örjan Svane, pensionerad professor i hållbar stadsutveckling vid KTH, föreslår en folkomröstning om klimatomställningen. Syftet skulle enligt honom vara att sätta press på den kommande regeringen att agera snabbare i klimatfrågan.
Svane pekar på att klimatkrisen knappt diskuterades under valrörelsen. Han anser att det är bekymmersamt eftersom valet hade kunnat bidra till att få igång en klimatomställning i tid. Som bakgrund hänvisar han till klimatforskaren Johan Rockströms bedömning i en artikel i Svenska Dagbladet 2020, där Rockström uppgav att mänskligheten hade tio år på sig innan de globala klimatproblemen skulle bli alltför omfattande.
Sex år senare gör enligt Svane inget enskilt land tillräckligt. Han hänvisar också till FN:s miljöprogram UNEP, som enligt honom bedömer att det inte längre är möjligt att hålla uppvärmningen under 1,5 grader.
I höst väntas en ny regering. Magdalena Andersson (S) är enligt texten den troligaste kandidaten till statsministerposten och har pekat ut klimatet som en av tre prioriterade frågor, enligt Dagens Nyheter den 17 september. Svane menar att en folkomröstning skulle kunna ge klimatfrågan större tyngd under regeringsbildningen.
Han framhåller även kampanjen inför en omröstning som ett sätt att öka befolkningens kunskaper om klimatkrisen. Eftersom fokus skulle ligga på en enda fråga, skriver Svane, skulle förutsättningarna skilja sig från en valrörelse där många frågor behandlas samtidigt.
Det är riksdagen som beslutar om folkomröstningar. Därför krävs det enligt Svane att minst 175 riksdagsledamöter övertygas, vilket han bedömer skulle bli lättare om det finns en bred opinion för en omröstning. Riksdagen skulle också behöva formulera frågan. Svane förespråkar en fråga som beskriver en omställningsstrategi som väljarna får ta ställning till, snarare än flera alternativ som riskerar att styras av partipolitiska ställningstaganden.
Svane vänder sig särskilt till Naturskyddsföreningen och andra arrangörer bakom en klimatdemonstration i Stockholm i augusti, som enligt honom samlade omkring 200 organisationer. Han uppmanar organisationerna att aktivera sina nätverk och arbeta för en folkomröstning.
Förslaget bygger, skriver Svane, på att en majoritet av de röstberättigade tar till sig att det råder klimatkris, att det är bråttom men fortfarande möjligt att agera, och röstar utifrån detta. Han anser att forskare, politiker och företagsledare behöver delta i en saklig diskussion inför en eventuell omröstning. Om hans scenario blir verklighet hoppas han att Sverige kan inleda ett mer omfattande klimatarbete.
