Chockrosa klubbor, underställ, hjälmar och axelskydd fyller rummet. Bredvid ligger mössor och tröjor som kan bäras även när spelarna lämnat isen. Det är omöjligt att missa vem kollektionen riktar sig till: tjejer och kvinnor som spelar ishockey.

För den som växte upp på 1990-talet kan färgen först kännas svår att ta in. Då bar tydligt tjejkodade produkter ofta på en känsla av lägre status. För en kvinna som dessutom valt att bli sportjournalist har idrottsintresset många gånger behövt försvaras eller åtminstone förklaras för att omgivningen skulle acceptera det.

Därför kliver jag in på lanseringen av CCM:s nya Barbiekollektion med en tydlig skepsis. Är det verkligen nödvändigt att rikta hockeyutrustning särskilt till tjejer om det samtidigt innebär att könsstereotyperna förstärks? Den frågan hinner knappt landa innan verkligheten ger ett oväntat svar.

Hockeyspelarna hyllar CCM:s nya Barbiekollektion

Jag hittar inte en enda person på plats som håller med om invändningen.

– Jag älskar det, säger AIK-spelaren Sophie Lupone och sträcker sig efter en rosa linda till klubbskaftet.

Den 25-åriga spelaren är inte bara positiv i stunden. Hon konstaterar att hon absolut tänker använda lindan under den kommande säsongen i NDHL, den nya benämningen på den svenska andraligan. Färgen verkar alltså ha en chans att lämna lanseringen och faktiskt hamna ute på isen.

Även spelarna i SDHL-laget SDE från Danderyd stämmer in i hyllningarna. Backen Izabel Ryding, 21, uppskattar särskilt att satsningen tydligt vänder sig till tjejer.

– Det är coolt att de riktar sig specifikt till tjejer, säger hon.

Det är bara att ge upp den första skepsisen och hålla med. För bakom det rosa uttrycket finns ett arbete som handlar om betydligt mer än färg, marknadsföring och en välkänd docka.

Barbie och CCM satsar på damhockeyn genom nytt samarbete

Mattel, företaget bakom Barbie, verkar ha ett genuint engagemang för damishockeyn. Kanske hänger det ihop med en vilja att förändra bilden av Barbie som symbol för ohälsosamma skönhetsideal. Under de senaste åren har företaget lanserat dockor med bland annat diabetes och autism. Samtidigt är Mattel en av sponsorerna för PWHL, den nya nordamerikanska proffsligan på damsidan.

Idén till samarbetet mellan Barbie och CCM kom efter en match i Kanada häromåret. Det var där svenske Robert Zaring från CCM började fundera på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Företaget hade redan inlett ett arbete med damhockeyn, men hade ännu inte fått det färgstarka genomslag som man nu hoppas på.

– Vi bestämde oss för fem år sedan att vi som företag behövde bli seriösa med damhockeyn. Det är ju lite genant att det hände först runt 2021, men nu är det så. Så vi drog upp en plan för att ”vinna omklädningsrummet” på damsidan, berättar han.

Damspelarnas behov förändrar utvecklingen av hockeyutrustning

För att lyckas gjorde CCM något som länge framstått som nästan revolutionerande i hockeyvärlden: man frågade en kvinna vad hon faktiskt behövde.

Den kanadensiska OS-guldmedaljören Emma Maltais kunde ge ett konkret svar. Hon behövde kapa alla armbågsskydd eftersom de alltid var för långa. När skydden bygger på herrnormer handlar det inte bara om bekvämlighet eller passform. De kan i värsta fall också innebära en skaderisk.

Även klubborna har skapat problem. För hårda klubbor har gjort att vissa damspelare tvingats anpassa sin skotteknik. Ett klassiskt slagskott kräver att spelaren trycker ner klubban i isen innan pucken träffas. Om kroppen inte klarar att flexa klubban med sin egen tyngd fungerar tekniken helt enkelt inte på samma sätt.

Skridskorna är ett annat exempel. Kvinnors fötter är ofta smalare över hälen än mäns, vilket innebär att en skridsko kan sitta betydligt bättre om den utformas efter den kvinnliga foten. Till slut togs en hel uppsättning fram: hjälmar, klubbor och skydd som är anpassade från topp till tå efter en kvinnokropp.

Ny forskning om skador och tacklingar inom svensk damishockey

Behovet av bättre utrustning blir ännu tydligare när man tittar på utvecklingen inom sporten. Svensk ishockey blev 2022 först i världen med att fullt ut tillåta tacklingar även i damserierna. En forskningsstudie från Lunds universitet, publicerad i European Journal of Sports Science, har undersökt hur förändringen påverkat skadefrekvensen. Skadorna har ökat, men utvecklingen är på väg ner igen.

Studien pekar samtidigt på något annat: överbelastningsskador i höften verkar vara vanligare bland kvinnor som spelar ishockey än bland manliga spelare. Forskningen är fortfarande för begränsad för att några tydliga slutsatser ska kunna dras. Men frågan går inte att bortse från. Kan illa anpassad utrustning vara en del av problemet?

Inom fotbollen har skor som inte passar kvinnors fötter länge diskuterats som en möjlig orsak till knä- och höftproblem. Ishockeyn kan stå inför en liknande diskussion, där bättre passform kanske inte bara gör spelarna bekvämare utan också påverkar kroppen över tid.

Bättre anpassad hockeyutrustning kan bli avgörande för damhockeyns framtid

Om några år kan det därför vara möjligt att göra en ny studie som undersöker om skridskor som sitter bättre på kvinnors fötter faktiskt gör skillnad. Fram till dess återstår ett bredare arbete: utbudet för flickor och kvinnor måste växa, ordentlig utrustning behöver bli mer tillgänglig och fler tillverkare måste våga följa efter.

Det rosa är alltså bara det första ögat fastnar på. Under ytan handlar lanseringen om en sport där kvinnor länge spelat med utrustning som inte varit gjord för deras kroppar. Just nu ser CCM ut att vara på god väg att uppfylla målet att ”vinna omklädningsrummet” på damsidan.